Internationellt utbyte utvecklar skolan

Internationalisering handlar inte bara om kulturutbyte. Det är nödvändig skolutveckling och ett bra vaccin mot rasism, tycker utbildningskontorets internationella samordnare Katarina Sperling.

Katarina Sperling är glad när vi ses. Hon har just fått veta att kommunen har utsetts till Årets Erasmus+-aktör. Priset delas ut i Stockholm, förmodligen av utbildningsminister Gustav Fridolin, och består i att tillsammans med UHR (Universitets- och högskolerådet) få planera och genomföra en konferens för 200 personer.

– Priset betyder att de tycker att vi jobbar bra här i kommunen, säger Katarina.

Hon har jobbat i två år med att från utbildningskontoret främja internationaliseringen i Norrköpings skolverksamhet. Tjänsten är inte ny, men det hon framför allt har försökt vässa sedan hon värvades från Visualiseringscenter C är strukturen och den övergripande strategin.

– Det har varit framgångsrikt tidigare, men mest bestått av öar av engagerade lärare som inte pratat så mycket med varandra. Jag frågade vad det fanns behov av, och det var ett nätverk och en strategi. Varför gör vi det här och vad har vi för mål?

Viktigt att vidga vyerna

Utmaningen är att få in internationaliseringsarbetet som en självklar del av skolutvecklingen, och inte som en extra guldkant.

– Det finns en förlegad bild om att det handlar om att resa och lära känna andra kulturer. Internationalisering handlar i första hand om skolutveckling och förmåga att samarbeta över nations- och kulturgränserna. Vi lever i en global värld, och det ställer helt nya krav på skolans elever, lärare och chefer, säger Katarina.

Lärarna ska få kompetensutveckling, och eleverna ska få erfarenhet. När världen ser ut som den gör är det viktigt att vidga vyerna, tycker Katarina.

– Eleverna ser sin möjlighet från lilla Sverige – vi kan påverka! Det enklaste är ofta att stänga dörren om sig, men det löser ju ingenting.

Den övergripande målbilden är tydlig: fler skolor ska jobba internationellt. Konkret kan det till exempel handla om att ge fler elever möjlighet till yrkespraktik.

– Det är både motivationshöjande och gör dem mer anställningsbara. Byggeleverna från Ebersteinska gymnasiet får certifikat när de varit i väg och kan till exempel visa att de kan lägga chiffer på tak enligt franskt manér, säger Katarina.

Internationaliseringen stärker också varumärket för Norrköpings skolor.

– Vi blir mer attraktiva för elever och personal. De ser att vi har en öppenhet för att ta in nya metoder och samarbetspartners och har en vilja att utveckla.

Många projekt på gång

Jobbet handlar mycket om att söka finansiering till olika internationella utbytesprojekt. Där häpnar Katarina över hur duktiga Norrköpings skolor är.

– Vad de än söker för får de medel. Kompetensen är hög, jag är jätteimponerad. De konkurrerar ändå med forskare och företag som är specialiserade på att bara skriva ansökningar.

Katarina berättar stolt om alla projekt, små och stora, som är på gång runtom i skolorna. Det är tydligt att hon ser ett djupare värde i allt som sker. Nyligen var hon på Skolforum där Gustav Fridolin och andra högt uppsatta inom skolvärlden diskuterade under rubriken ”Är skolan vaccin mot rasism?”.

– Skolan har givetvis ett viktigt uppdrag att motverka rasism. Men själva vaccinet ligger i enskilda aktiviteter och här tror jag att skolans internationalisering kan vara oerhört effektiv genom att skapa en kultur av tolerans och öppenhet mot omvärlden. För att lösa morgondagens problem måste vi frigöra oss från stereotyper och nationsinramningar. Internationalisering kan hjälpa till!

Katarina Sperling, internationell samordnare på utbildningskontoret

Katarina Sperling, internationell samordnare på utbildningskontoret

Internationalisering i skolan

Katarina Sperling ger några exempel på pågående projekt i Norrköpings skolor:

Yrkespraktik
Second Chance School är resultat av ett EU-initiativ som ger unga människor som misslyckats i skolan en skräddarsydd yrkesutbildning. Skolan erbjuder elever yrkespraktik i Danmark och Irland.

Det har gett eleverna jättemycket. Skolan har toppresultat, de allra flesta får jobb direkt efter utbildningen.

Kreativt centrum
Förskolan Svanen har jobbat i decennier med Reggio Emiliapedagogik, och har utvecklat sin egen verksamhet genom internationellt samarbete. De har hittat finansiering via Erasmus+ för att åka på kurser i Reggio Emilia i Italien. De erbjuder alla förskolor fortbildning via Kreativt centrum

#co-think
Projektet #co-think involverar tio parter från fem länder som under tre år ska lära sig av varandra och

fortbilda lärare i datalogiskt tänkande, något som är oerhört viktigt med tanke på den reviderade läroplanen 2018, då programmering kommer in i matematik- och teknikämnet. Projektet ger oss en skjuts in i det utmanande arbetet