Jobba med oss
i Norrköpings kommun

Hon vågar fråga om hedersförtryck

Våga fråga. Tänk alltid på barnets bästa. Följ styrdokumenten. Med detta recept har rektor Pernilla Dahlgren och personalen på Silverdansens F-3-skola i Navestad kommit långt i sitt arbete för att upptäcka och motverka hedersförtryck bland eleverna.

– Alla ska ha en ljus framtid. Alla ska kunna tänka ”jag kommer att kunna bli vad jag vill när jag blir stor”. Det är vår uppgift som skola, säger Pernilla Dahlgren.

"Alla ska ha en ljus framtid"

Pernilla Dahlgren började sin karriär som lärare på dåvarande Hagebyskolan. Sedan dess har hon jobbat 15 år på Oxelbergsskolan innan hon för snart fyra år sedan fick jobbet som rektor på Silverdansen. Och därmed var tillbaka i ett mångkulturellt område. Något hon saknat.

Navestad är ett av kommunens socioekonomiskt svaga områden. På Silverdansens skola möts barn från trångbodda lägenheter, barn från miljonvillorna i Kvarnberget, Åselstad och Ensjön, och barn från sär- och träningsskolan.

– Det är bra med blandningen. Barnen här får en väldigt bra skolgång. De lär sig att vi alla är olika, säger Pernilla.

Kunskap är viktigt

Skoldagarna fylls av undervisning, utveckling och umgänge, som på alla skolor. Men på en skola som Silverdansen är också inslag av hederskultur en del av vardagen. Och det gäller att ha kunskap för att se tecknen.

– Om vi vet vad vi ska titta efter så hittar vi alla barn, säger Pernilla och ger några exempel.

En flicka som inte kan sitta still på stolen eller springer på toa hela tiden kan vara könsstympad. En pojke som har överdriven koll på småsyskon kan vara beordrad hemifrån. Och så den somaliska klanstrukturen, med tydliga hierarkier beroende på släktstatus.

Ofta är det inget barnen själva vill ägna sig åt, utan något som kommer från föräldrarna.

– Vi har elever här som är högst i rang enligt klantänket, och när de gör något dumt så säger de andra ”nej, det var jag”. Men om vi uppmärksammar att det är så, så kan vi göra något åt det. Och visa barn och föräldrar att det här är en viktig sak.

Saknade elever

I media har det efter denna sommar rapporterats om de 24 barn som inte kommit tillbaka till Norrköpings skolor efter sommaren. Flera elever saknas från Silverdansen.

– Vi gör förstås orosanmälan till socialtjänsten. Men annars är det svårt. Hur ska vi veta var de är? Vi misstänker att ett syskonpar är könsstympade och bortgifta, men vi vet förstås inte, säger Pernilla.

Pernilla vill så långt det är möjligt ha med föräldrarna. För ett tag sedan samlade hon och kuratorn föräldrarna till en grupp killar med tydlig klanuppdelning.

– Vågar vi det? undrade vissa. Men det blev jättebra. Alla vill sina barn väl, och ibland är det okunskap som ligger bakom felaktiga beslut. Ibland kan det vara så att vi ger föräldrarna mandat att agera på ett bra sätt för barnen.

– Så länge vi gör det vi gör för elevens bästa så är det inte fel. Det är också det jag skickar med föräldrarna när vi har de här mötena. Jag vill hjälpa till! Jag vill ditt barns bästa! Så här tänker jag – hur tänker ni?

Dialog om barnens bästa

Utgångspunkten är alltid dialog, och inte att mästra föräldrarna.

– Det är jätteviktigt att respektera varandras olikheter, men att ha en dialog om vårt gemensamma mål: barnens bästa. Om vi lyfter klantänket, till exempel, så kommer föräldrarna ofta på själva att det inte är så bra för deras barn.

Hon berättar att en pappa nyligen kom till skolan och var aggressiv. Pernilla tog in honom på kontoret och pratade med honom i saklig ton.

– Jag bad honom berätta vad han ville och frågade om vi skulle boka upp ett möte. Jag säger att vi är en skola som måste jobba på ett visst sätt, och att det inte är okej att han kommer in och skriker eftersom det skrämmer barnen. Det gick bra. Han fick känna sig lyssnad på.

Följer styrdokumenten

Att jobba mot hedersförtryck är numera ett uttalat prioriterat område från regeringen. Äntligen, tycker Pernilla Dahlgren.

– När jag jobbade på Hagebyskolan för 20 år sedan pratade vi inte om det. Då kunde man bli kallad rasist. Men det handlar om att våga fråga barn eller föräldrar. Är du könsstympad? Har du könsstympat ditt barn? Det fanns inte på kartan för 20 år sedan, säger hon.

Men är det inte svårt att dra gränsen? När är det bara egna val och traditioner, och när måste ni ingripa?

– Vi lägger oss i sånt som påverkar barnens skolgång. Vi tvingar ingen att vare sig ta av sig eller på sig slöja i skolan. Vi lägger oss inte i om de inte går till simhallen på fritiden, men här lär man sig att simma om man går i tvåan. Vi följer styrdokumenten och vad som står i skollagen. Det är inte så svårt.

Lätt att rekrytera

Till sin hjälp har hon ett väl inarbetat team, med en unikt anpassad organisation. Elevcoacherna är nycklar, precis som skolsköterskan, kuratorn och logopeden. Modellen och tankesättet verkar gå hem.

– I våras när vi behövde lärare löste det sig direkt. Utbildade lärare ringde och ville jobba här. Det är roligt. Jag tror att det handlar om att vi har en tydlig vision. Vart ska vi? Varför är vi här?

Årets tema på skolan är superhjältar. Eleverna får prata om hur de kan vara vardagshjältar, och på bron över Silverringen har alla målat sig själva som superhjältar, både elever och lärare.

Pernilla ställer sig framför väggen för att bli fotograferad. Många barn passerar över bron och hälsar och gör high five med sin rektor. Liksom en pappa som släntrar förbi med händerna i fickorna.

– Har det gått bra idag? frågar Pernilla, och pappan nickar med ett milt leende.

­– Det var honom vi hade möte med häromdagen. Nu har han själv bestämt sig för att vara med några dagar i skolan. Det är ju jättebra!

Om Pernilla Dahlgren

  • Gör: Rektor på Silverdansens skola F-3.
  • Ålder: 48 år.
  • Bor: Centrala Norrköping.
  • Familj: Tre barn - 17, 20 och 23 år gamla.
  • Intressen: Familjen, vänner och resor.
  • En bra dag på jobbet: När jag har tid att vara i verksamheten, men alla dagar är bra!
  • Motto som rektor: Eleven i centrum. Alla barn ska vara sedda och få den kunskap de har rätt till.

Hedersförtryck

Hederskultur handlar om kulturella mönster som inskränker människors fri- och rättigheter, med hänvisning till släktgruppens heder.

Hedersförtryck är när hederskulturen utövas mot personer som inte lever upp till värderingar inom hederskulturen.